Får man det...

Fundera över livet alltså...jag menar jag är ju över 30 år - borde man inte vara klar med sånna funderingar då.

Det verkar tyvärr inte jag vara iallafall - jag satt på min balkong innan och funderade vad livet kan ha å erbjuda...Jag vet inte om jag kom fram till något vettigt över huvud taget - säg mig varför har man sånna här dagar då allt bara känns meningslöst, för att sen nästa dag känna att det inte finns något underbarare än att just leva.

Hur kan det komma sig att man helt plötsligt ur tomma intet bara faller ihop (mentalt), dagen började perfekt - kände mig glad å lycklig ända fram till klockan ett - då pangade de till och helt plötsligt var jag en annan person - skitdeppig och tyckte inte att nåt var roligt - men så helt plötsligt igen precis som innan ur tomma intet blev jag plötsligt jätteglad igen:)

Hoppas alla där ute som kanske kommer läsa min första blogg kommer få en underbar helg.